© 2019 Lars Sjödin Network

June 27, 2018

May 22, 2018

March 25, 2018

Please reload

Nyligen publicerade

Att ställa om

May 22, 2018

1/7
Please reload

Aktuellt

Har chefen varit på kurs igen, jaja det går snart över ...

March 1, 2017

Jag har utbildat coacher och ledare i över 17 års tid. Metoder och tekniker har kommit och gått. Ord som efter ett tag blivit urvattnad jargong eller modeord har förändrats till något annat i en annan paketering. Men vissa färdigheter, som till exempel aktivt lyssnande, har varit och är fortfarande en mycket värdefull kompetens att utveckla för en ledare (och för en människa oavsett yrkesroll). En av de absolut största utmaningarna en ledare har är dock att låta bli att utgå från sina egna antaganden och istället på riktigt lyssna aktivt. Detta trots att många ledare hävdar att de gått på så många kurser som tagit upp aktivt lyssnande - det har de minsann stenkoll på. Så vad är problemet, varför är det så svårt att leva som man lär om man nu ändå har stenkoll? Det finns säkert en hel mängd olika förklaringar till det, men några som blivit helt uppenbara för mig är följande:

 

För det första så är det nog så att ledare i allmänhet tror att de agerar annorlunda än vad de faktiskt gör. Tydliga exempel på det visar Simon Elvnäs i sin forskning. Ledare tycks till exempel syssla mycket mer med att informera och instruera utifrån sitt eget tänk än vad de lyssnar och ger feedback. Även om ledarna själva inte tycks hålla med om det, åtminstone inte förrän de får se sig själva på film, så är det nog så. Och faktum är att detta fenomen inte bara gäller för ledare. Vi har alla en tendens att förvränga vår verklighet, och oftast till vår egen fördel. Det blir ju liksom enklare så.

 

För det andra så är de flesta ledare mycket mindre beteendeflexibla än vad de tror. Ledare i allmänhet tycker att de både kan anpassa sin ledarstil och sitt beteende beroende på vem eller vilka de leder. Min erfarenhet är att många ledare är tämligen säkra på att de uppträder väldigt olika mot olika personer i olika situationer. Verkligheten visar dock oftast något annat. Ledare är nämligen för det mesta precis som andra människor, det vill säga rätt förutsägbara. Med förutsägbarheten kommer per default en viss rigiditet. Det är liksom en del av hela paketet förutsägbarhet. Tyvärr har rigiditet i allmänhet haft sitt bäst före datum (om rigiditet ens någonsin haft något bäst före datum) kopplat till ledarskap och i synnerhet kopplat till lärandet av nya ledarkompetenser.

 

För det tredje upplever de flesta ledare ett prestationskrav och är i allmänhet rädda för att tappa kontrollen och inte nå resultat. Tyvärr får man nog tillstå att ett starkt kontrollbehov inte är en särskilt framträdande framgångsfaktor 2017. Det är snarare så att en ledare behöver släppa på kontrollen för att utnyttja kraften hos sina medarbetare. Det betyder naturligtvis inte att det inte ska finnas kontrollfunktioner, men en ledare bör nog ställa sig frågan när kontrollen är hjälpsam och när den övergår till att bli ett hinder. Kontrollfunktioner är lite som skosnören, rätt åtdragna ger de stabilitet men för hårt åtdragna stoppar de bara blodtillförseln.

 

Så hur ska man då göra om man vill att en ledare ska leva som den lär? Skicka hen på kurs! Och funkar inte det så skicka hen igen (det var säkert fel på utbildaren eller innehållet på den första). Eller ...?

 

Kanske kräver utvecklandet av kompetens en förändring på en djupare nivå. Kanske behöver ledaren förändra sitt förhållningssätt för att internalisera kompetensen. Kanske behöver en ledare få kontinuerlig feedback på sitt beteende. Och kanske ska man inte bara skicka ledaren på kurs utan också medarbetarna. För visst är det så att många av de kompetenser och metoder som ledaren har utvecklat på kurs med andra ledare plötsligt verkar vara som bortblåsta när den dagliga stressen infinner sig. Och kanske beror det till viss del på att kursens metoder och tekniker där och då blev något ledaren skulle använda på andra när hen kom hem. 

 

Det är naturligtvis inte fel att städa trappan uppifrån. Det är förmodligen en ganska bra strategi om du vill slippa göra om städningen. Men om du förväntar dig att det ska bli rent hela vägen får du nog inte bara dammsuga de översta trappstegen. Tekniker och metoder som utvecklats och används tillsammans med andra har betydligt större chans att bidra till en reell beteendeförändring och/eller kompetensutveckling än tekniker och metoder som utvecklas för att användas på andra

Share on Facebook
Share on Twitter
Please reload

Please reload

Arkiv